Cersetorii români – subiect de dezbatere in timpul alegerilor europarlamentare din Suedia. Asculta emisiunea la Sveriges Radio

5
3291

På söndag är det val till EU-parlamentet. Och i årets val har en av EU:s grundpelare, den fria rörligheten, börjat ifrågasättas. Anledningen är tiggarna, som i takt med att arbetslösheten stigit kraftigt i krisande EU-länder, blivit allt fler i Europeiska städer.

– Vi är inga dåliga personer. Vi stjäl inte och hittar inte på dumheter. Att man skulle ta sig ända hit för att ställa till med problem, så går det inte till. Om folk vill hjälpa oss hjälper de oss, annars inte, säger Georghe Marutel.
Han kommer från byn Pauleasca  nära industristaden Pitesti. Med sina just över 150.000 invånare, i princip lika stor som det Linköping han sitter i nu.
En bit därifrån, i Johanneskyrkan i centrala Linköping serveras lunch fem dagar i veckan. Utanför står en skylt, bine ai vinit och ett gäng kyrilliska bokstäver. Välkommen på rumänska och bulgariska.
Inne i lokalen står dagens soppa och kallnar, bönsoppa och några skivor bröd som är kvar. En av de som gjort i ordning och serverat soppan är Elisabet Alm, hon är här varje torsdag.
– Det är ju en fruktansvärt het debatt om tiggarna i stan och i Sverige. Varför skulle jag vilja ta reda på. Vad det är som väckts hos svenskarna som får det att bli en så otroligt upprörd debatt, säger hon.
Hur svenska samhället bemöter tiggarna, eller EU-migranterna de kallas när byråkratin gjort sitt med språket, skiljer sig åt. I vissa kommuner görs ingenting, i Linköping betalar kommunen Stadsmissionen för luncherna Elisabeth serverar, under vintern fanns 20 sovplatser och chans till en varm dusch i ett härbärge och så rådgivning på rumänska och bulgariska. Och de som kommer, berättar Josefine Lundh på Stadsmissionen, har alla samma fråga.
– I princip alla säger: Tigger, det gör jag nu, jag skulle hellre jobba. Jag skulle hellre ha ett arbete. Det finns väldigt mycket okunskap både hos personerna och hos oss i samhället här om hur de här personerna ska komma i arbete, säger Josefine Lund på Linköpings stadsmission.
Men hur de politiska partierna tar sig an EU-migranterna och tiggarna skiljer sig åt.
– Jag tycker framför allt att Sverige ska börja med att förbjuda tiggeri i Sverige, säger Sverigedemokraternas toppkandidat Kristina Winberg.
Dessutom vill partiet begränsa den fria rörligheten. Idag kan en EU-medborgare uppehålla sig i ett annat EU-land i tre månader. Det borde vara en månad, enligt Winberg.
– Vi vill öka på passkontrollerna och gränsskyddet för att veta vad som kommer in i landet och ut.
Hur då?
– Vi har ju i princip inga passkontroller idag. Vi vet inte när de kommer och hur länge de har varit här. Vi har ingen kontroll på det.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=5869561

5 COMENTARII

  1. Ar trebui ca o echipa de la televiziunea suedeza de ex. Uppdrag granskning” sa se duca in Romania si sa le filmeze palatele si pagodele, masinile de lux pe care le au acesti tigani cersetori in Romania si sa le dea pe posturile suedeze. Atunci suedezii sigur nu le-am mai da bani si s-ar cara tiganii din tara.
    Am sa trimit o scrisoare televiziunii suedeze in acest sens.

  2. bv coisor, trimite si o scrisoare si la radio dar sa le spui ca tiganilor ii dor la pulele lor negricioase de ce spui tu , hai mergi si tu la cersit ca se castiga bine , mai mult decat stai tu la ora asta pe social , saraculeeeeeee :))))

  3. Magnuse o sa fii acuzat de rasism si dracu mai stie ce daca faci asta :)))
    Mai nou ma impiedic de „calatori” din astia peste tot, ICA, coop, willys… cum dracu sint asa saraci muritori de foame dar au bani de drum pana in suedia, norvegia, etc nu imi dau seama.

  4. Bibane, in Malmö am vazut un mercedes de ultimul tip cum a oprit la ICA si a plasat un cesetor acolo. Si mai erau si altii in masina pe care mai mult ca sigur ca i-a plasat prin alte parti. Pe urma vine bulibasa seara si-i ia de acolo.
    Bulibasa era o uritanie hidoasa un umflat plin de fitze si de basini.

Lasă un răspuns