Presa suedeza : Basescu se intoarce – Avstängd president kan komma tillbaka ‎

0
131


Folkomröstningen om den avstängde rumänske presidenten Traian Băsescus framtid var ogiltig, och nu kan han till premiärminister Victor Pontas förtret flytta tillbaka till det vackra presidentpalatset Cotroceni i Bukarest.

Rumäniens författningsdomstol ogiltigförklarade igår folkomröstningen den 29 juli där så många som 87 procent av dem som gick till urnorna ville avsätta presidenten. Men valdeltagandet var för lågt: bara 47 procent.

Domstolen beslutade med sex röster mot tre beslutat att tröskeln på 50 procent inte uppnåtts, och att presidenten därmed inte lagligen kunde avsättas.

Regeringen hade efter folkomröstningen argumenterat för att röstlängderna är gamla och att antalet röstberättigade rumäner lägre än vad som uppgivits. Därmed skulle de som deltog i folkomröstningen utgöra mer än 50 procent. Men det

Avstängd president kan komma tillbaka

‎cititi si :

EU-reglerna biter inte på Rumänien

Det bittra grälet mellan premiärministern Victor Ponta och presidenten Traian Băsescu lamslår inte bara politiken i Rumänien, det visar också på hur lite kontroll EU-institutionerna har över enskilda medlemsländer som avviker från den rätta vägen.

Sedan han kom till makten i maj så har Victor Ponta kört över landets författningsdomstol, som inte längre får invända mot parlamentsbeslut, sparkat ombudsmannen, velat kuppa in regeringstrogna domare i Högsta domstolen och försökt avsätta presidenten, ärkefienden.

EU-kommissionen, som bevakar att medlemsländerna följer unionens regler, har upprepade gånger under sommaren beklagat att Ponta inte visar respekt för lag och ordning.

”Vi behöver välfungerande juridiska system och respekt för demokratiska institutioner och rättsväsendet i alla EU:s medlemsländer. Händelserna i Rumänien har rubbat vårt förtroende”, sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i juli.

Men beklaga är också allt man kan göra: EU-kommissionen har få verkligt skarpa vapen att använda mot demokratisyndare.

Rumänien fick gå med i EU år 2007, men bara på nåder. Landet har satts under särskild bevakning vad gäller bekämpningen av korruption, organiserad brottslighet och brister i rättsväsendet. Varje år släpps rapporter om hur bekämpningen fortskrider, och varje år får Rumänien skäll för att den går för långsamt.

Men dessa rapporter kan bara, i bästa fall, leda till att den rumänska regeringen skäms över att utpekas som EU:s buse. Kommissionen kan inte ta Rumänien till domstol om landet struntar i reformarbetet. Bevakningen handlar om politik, inte juridik. Samma gäller för de nya klagomålen mot Ponta: han kan ignorera dem tills han skäms.

EU-kommissionen har bara ett vapen mot avfällingar från den demokratiska linjen: att formellt anklaga Rumänien för demokratibrott i EU-domstolen – en oerhörd anklagelse i de vanligtvis finkänsliga kontakterna mellan medlemsländerna och Bryssel.

Kommissionen vet att folkvalda regeringar och deras väljare inte ser med blida ögon på tjänstemän i Bryssel som skäller på suveräna stater. ”Och vem är Olli Rehn?”, sade till exempel en belgisk minister avmätt när den för alla euroländer välkände finländske ekonomikommissionären bannade Belgien om ekonomin.

Om EU-domstolen sedan fäller Rumänien för demokratibrott kan kommissionen ta bort landets rösträtt i Europeiska Rådet. Landet utesluts då från att fatta beslut tillsammans med övriga 26 medlemsstater: i praktiken en omyndigförklaring och säkert det allra mest förödmjukande en regering kan behöva förklara för väljarna därhemma.

Men detta straff, kallat atombombs-alternativet, har aldrig utdömts i EU:s historia. Dels för att det vore dumt att använda det för tidigt – vad finns då kvar att ta till vid ohyggliga brott mot de mänskliga rättigheterna? – dels för att det skulle vara omöjligt att få med sig övriga EU-länder på en sådan bestraffning.

Inte många regeringar, om någon, vill att strålkastaren plötsligt riktas mot dem vad gäller deras egna mindre ljuståliga beslut, kanske om vapenaffärer eller terrorbekämpning, och ser därför hellre att EU-kommissionen håller sig till mindre brännheta områden som handels- och konkurrensfrågor.

EU har nu turligt nog ett mildare och inte reglerat men nog så effektivt vapen att ta till för att vrida åt armen på Ponta: hederlig gammal politisk kohandel. Rumänerna hoppas få gå med i EU:s passfria zon, Schengenområdet, i höst. Det kan nu tänkas att andra medlemsländer och EU-kommissionen plötsligt inte anser att landet är redo.

Och IMF kanske inte längre har lust att låna ut pengar till ett land i politisk limbo.

För om EU:s regelverk inte biter på Ponta så kanske politisk prestige och pengar gör det.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/eu-reglerna-biter-inte-pa-rumanien_7432490.svd

LĂSAȚI UN MESAJ

Please enter your comment!
Please enter your name here