Hemma i Rumänien har Gelu och hans familj haft glädje av pengarna han kan tjäna i Sverige.
Het debatt om rumänsk arbetskraft
Rumänerna, mellan 20 och 30 personer åt gången, bor och äter på hans ägor och arbetar en månad i taget – framför allt hos den framgångsrika postorderjätten Jula, där de arbetar på lagret, sida vid sida med bättre betalda svenskar.
Rumänerna får efter skatt en ersättning på 10 700 kronor i månaden från Per Stridhs bemanningsbolag. Men då handlar det inte om åtta timmars arbetsdag.
Efter det vanliga arbetet på Julas lager, dit Per Stridhs bemanningsbolag hyr ut rumänerna som arbetskraft, arbetar de ofta vidare ett par timmar varje kväll i Per Stridhs andra verksamheter, som Skaraterminalen där de packar om konserver.
Uppdrag gransknings beräkningar visar att rumänerna ger Per Stridh miljonintäkter.
"Motivet inte att tjäna pengar"
Och samtidigt som intäkterna i bemanningsbolaget – som han registrerat i EU-landet Rumänien – växer, så bidrar rumänerna till att öka vinsten i hans övriga bolag genom gratis arbetstimmar på kvällarna.
– Motivet är att hjälpa de här människorna. Vi sysselsätter dem för att de ska få en dräglig tillvaro, säger Per Stridh.
Från fackligt håll är tonen en annan. Roger Svalhede, som undervisar på LO:s kursgård och har utländsk arbetskraft som specialområde, är starkt kritisk till Per Stridh – och det som kallas välgörenhet.
– Jag tror att han vill tjäna pengar på det och då gör han det på lättast möjliga sätt, genom social dumpning. Hade han velat vara en seriös arbetsgivare och om det hade varit välgörenhet han sysslade med, då hade han betalat vettiga löner, säger Roger Svalhede.
Gudstjänster på söndagar
För de fattiga rumänerna har Per Stridhs arbete blivit en väg, om inte till paradiset, så åtminstone till ett mindre hopplöst liv. På plats i Sverige måste de delta i gudstjänsterna i den baptistförsamling där Per Stridh själv förkunnar Guds ord på söndagarna.
Även hemma i Rumänien spelar kyrkan en viktig roll – framför allt för att avgöra vilka som får passera nålsögat och ges chansen att åka till Sverige för att jobba åt Per Stridh.
De flesta rumänerna kommer från byn Baia de Arama. När Uppdrag granskning besöker byn i ett av Europas fattigaste hörn visar sig många vara tacksamma mot svensken som kan ordna jobb och inkomst.
Gelu visar gärna runt i hembyn, samtidigt som han säger att han är orolig för vad vi ska göra. Per Stridh har ringt, berättar Gelu, och han är nu rädd att det ska leda till att han förlorar sitt jobb i Sverige.
– Gud har gett oss möjligheten att arbeta i Sverige, säger han.
Han är en av de många som klarat det lokala kyrkorådets granskning. För det är där – och hos Per Stridh – makten ligger över dem som hoppas på jobb i Sverige.
En bra arbetare är trogen Gud
Den som inte efterlever den lokala baptistförsamlingens moraliska regler, och till exempel röker eller dricker för mycket, minskar sina chanser att få åka med på tåget. Också en stark gudstro är viktig, hävdar pastor Sam Corneliu, som är Per Stridhs samarbetspartner i Baia de Arama.
– En bra arbetare ska vara trogen Gud. Men det menar jag att han ska inte stjäla saker eller stjäla tid och han ska följa reglerna i det land han lever, säger pastor Sam.
I Sverige, där fackförbund spelar en viktig roll på arbetsmarknaden, kan en arbetsgivare inte göra sig av med anställda hur som helst. Hos Per Stridh kan det räcka med att snatta en flaska schampo på sin egen fritid.
När det hände vid ett tillfälle ringde Per Stridh själv till sin rumänska kontakt Liviu Sceik och sade att den arbetaren kan de inte anlita mer.
– Vi bestämde så klart att inte skicka honom igen, säger Liviu Sceik.
Kritik mot billig arbetskraft på Jula
Den fria rörligheten får inte leda till exploatering som i Skara
I Skara hyrs 20 rumäner ut som billig arbetskraft till Jula. I Skara är diskussionen nu i full gång om det är ok eller inte.
Läs mer på SVT:s Uppdrag granskning-sida
